Jag har ett dolt handikapp som heter Autism, det är ett väldigt känsligt ämne för mig. Jag blir ibland väldigt ledsen när vi pratar om det, eller bara när jag tänker på det.
Nu har jag sökt in till gymnasiet, och igår fick jag reda på att jag kom in på samhällslinjen :D Vilket var jätteroligt men det är ju bara en preliminär antagning än sålänge, den 2 juli får vi reda på om vi har kommit in!
Men jag blev orolig att jag inte kommer komma in på samhälle när 9.an är slut. Jag är nämligen rädd att jag kommer sänka mig i te:x matte och NO denna terminen. Jag kommer inte få F men jag kommer eventuellt sänka mig i NO:n från C till D eventuellt till och med till E, så jag är i alla fall godkänd.
P.g.a mitt dolda handikapp så har jag svårt i matematik, förra terminen kämpade jag riktigt HÅRT för att få ett D i betyg (jag hade bestämt mig för det) och det fick jag också!
Men det är inte ett solklart D om någon skulle fråga mig vad jag har för betyg i matte denna terminen hade jag sagt att jag inte riktigt visste, men att jag eventuellt skulle sänka mig till E.
För denna terminen är matten svårare än vad den var förra terminen + nationella proven i matte som nog också är rättså svåra!
Så jag är rädd att jag kommer sänka mig till E, visst jag är godkänd. Jag är godkänd i alla ämnen och mer än godkänd i många, men eftersom att jag troligtvis kommer ha lite sämre betyg denna terminen än förra så kommer min antagningspoäng sänkas.
Och då finns det en risk att jag inte kommer in på den linjen som jag verkligen vill gå på! Okej jag kom in på mitt andra val också, och det kommer jag komma in på även om jag sänker mig i några ämnen ,det är ju bra!
Men det är ju ändå samhälle jag vill gå….
Det jag vill komma fram till är att om man har ett dolt handikapp kan det ställa till det en del som för min del, med matten.
Jag blir ibland väldigt ledsen när jag tänker på mitt handikapp, jag tycker att det förstör och jag känner mig dålig. Jag vill också vara den som kan få A i betyg, inte behöva oroa mig för att jag inte ska hålla kvar mitt betyg i matte. Jag vill ha möjligheten att välja att utbilda mig till läkare, utan att mitt handikapp ska hindra mig.
Men det är för svårt för mig, det är mycket matte(svår matte) jag skulle aldrig fixa det. Nu vill inte jag bli läkare, men det är tråkigt att man blir lite begränsad på grund av ett förbannat handikapp.
Visst man märker inte på mig att jag har ett handikapp(det syns inte alls) Men det ställer det för mig i matten och det är himla tråkigt!
Men det är bara att acceptera läget vilket jag oftast gör, men ibland har jag mina "breakdowns" och blir väldigt ledsen över det och känner mig värdelös, fast att jag egentligen vet att jag är ganska duktig i skolan och är godkänd i den där nedrans matten. Men ibland är det svårt att acceptera sig själv för den man är!
Men det är bara att kämpa på så gott det går, så får vi se vad som händer. Jag tror att det kommer bli bra i slutändan, jag kanske till och med håller kvar min antagning på samhällslinjen… vem vet? ;)
Alla ni som ha dolda handikapp gör det bästa av situationen, och var stolta över er själva.
Ibland får man dåligt självförtroende men det är bara tillfälligt, sedan inser man att man faktiskt är ganska duktig. Var stolta över er själva, det är jag ge, er själva en klapp på axeln!
Ha det så bra till vi ses här nästa gång!
